Jag är en förbittrad ung kvinna just nu. Allt som förut var lättare än det jag tyckte var svårt, har nu blivit lika svårt som det svåra.

Har en pappa som är ledsen, nedstämd orolig och ängslig. Allt jag vill är att hålla honom i min famn, säga att jag förstår. Men det är ganska svårt, för han har en för jävla stark fasad. Och då lurar han sin omgivning. Den enda han inte lurar är mig.
Älskar dig pappa. Och jag hoppas att du förstår hur mycket även om det inte kan förklaras med ord.