Ur blir jag av med mitt självskadebeteende. Tacksam för tips.
Jag skär mig med en sax när jag mår dåligt. Och har även blivit upptäckt med färska sår. Hur gör jag. Har försökt låta bli men det är omöjligt. Skär mig så jag blöder. Och har även klippt sönder och skurit i tunna blodkärl flera gånger. Det känns inte bra. För jag vet att ärren blir permanenta. Det hjälper mig att inte ha sånt självhat som jag normalt här, dämpar allmän ångest och oro. Går hos kurator, men känner inte att det räcker utan att skära mig.
E vet inget, och ska inget få veta. Han skulle bli så orolig.
Men jag måst försöka sluta, för det gör mig ärrad för livet, bokstavligt!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det måste ha varit mer än ett halvår sen sist jag skrev här. Det händer saker hela tiden, jag hinner liksom knappt med. Jag oroar mig för sjukdomen i vårt samhälle. Min älskling, han tillhör en riskgrupp, eller egentligen flera, men det kvittar för...

Jag sluter mig som en mussla. Min ångest har jag kapslat, in, bara mina närmaste kan koden till låset. Jag är helt enkelt tvungen att låsa, ingen skulle orka med min ständiga ångest helt öppet. Jag har inlett ett nytt förhållande. Han är underbar, m...

jag har försökt förstå mig själv. Jag har en separation bakom mig som var så mycket tuffare än jag trodde. Och det på grund av att jag träffat en annan. Jag behövde en omstart. Och det fick jag. Med en människa som är sjuk, men väldigt söt. Och som ä...

Jag går sönder. Allt har hänt så fort. Så mycket på så kort tid. Jag klarar nog inte det. Jag kan nog inte ta den smällen. I varje fall inte ensam. Tystnaden säger nog er en hel del om hur jag mår. Jag har inte orkat underhålla bloggen. Den har varit...

Jag är deprimerad. Ända ner i grunden. Mer i mina rötter. Det har hänt så mycket den senaste tiden att jag inte vet hur jag ska kunna berätta om det. Jag och Teo har varit på väg att separera igen, inte klarat längtan efter varandra och kampen med ...