Alla inlägg den 22 september 2018

Av Rojélia Väänänen - 22 september 2018 13:23

Jag har försökt efter separationen att gå vidare. Men det är så jävla tufft. Idag firar jag ochv E vår första vecka som par. Så jag skriver fina saker till honom, kärlekstexter, ord av längtan och saknad. Så inser jag plötsligt att jag gråter. Någonting brister ständigt inomm mig. Är det inte ägget i livmodern, så är det ångestbubblan som får tårarna att rinna okontrollerat, andningen att komma i små ansträngda flämtande pustar. Relationen som jag bröt upp ifrån, var mer eller mindre fallfärdig, det var jag som höll upp den viktigaste väggen i byggnaden, för när jag gick ifrån Teo, så rasade allt. Nu vill jag bara ta mig igenom det här. Slippa tänka på att jag kastade bort ett liv med barn legorum och familjeföretag. Att jag istället valde barn och vanligt svenssonjobb. Att istället för ett fint äktenskap med volvo villa och vovve, valde jag ett liv med villa sjukskrivning och barnavård.
Jag visste inte att det kunde göra så oskönt ont att älska. Det kan göra ont det vet jag. Men det här är smärta som jag kan gråta av. Jag älskar E. Väldigt mycket faktiskt. Men smärtan som kompletterar för kärleken, den är fruktansvärd, krossar mig. Det ska sägas, jag valde det själv, eller ja, jag gjorde det mina känslor valde. Så jävla tufft att leva!

Av Rojélia Väänänen - 22 september 2018 12:51

Jag har försökt efter separationen att gå vidare. Men det är så jävla tufft. Idag firar jag ochv E vår första vecka som par. Så jag skriver fina saker till honom, kärlekstexter, ord av längtan och saknad. Så inser jag plötsligt att jag gråter. Någonting brister ständigt inomm mig. Är det inte ägget i livmodern, så är det ångestbubblan som får tårarna att rinna okontrollerat, andningen att komma i små ansträngda flämtande pustar. Relationen som jag bröt upp ifrån, var mer eller mindre fallfärdig, det var jag som höll upp den viktigaste väggen i byggnaden, för när jag gick ifrån Teo, så rasade allt. Nu vill jag bara ta mig igenom det här. Slippa tänka på att jag kastade bort ett liv med barn legorum och familjeföretag. Att jag istället valde barn och vanligt svenssonjobb. Att istället för ett fint äktenskap med volvo villa och vovve, valde jag ett liv med villa sjukskrivning och barnavård.
Jag visste inte att det kunde göra så oskönt ont att älska. Det kan göra ont det vet jag. Men det här är smärta som jag kan gråta av. Jag älskar E. Väldigt mycket faktiskt. Men smärtan som kompletterar för kärleken, den är fruktansvärd, krossar mig. Det ska sägas, jag valde det själv, eller ja, jag gjorde det mina känslor valde. Så jävla tufft att leva!

Ovido - Quiz & Flashcards